Vad händer sen?

Den vanligaste frågan jag får är vad jag vill göra efter min utbildning och varje gång jag svarar med att jag i alla fall inte kommer jobba med det jag pluggar till just nu så får personen en chock. Jag vet inte vad jag vill göra efter utbildningen, eller ja.. det är snarare så att jag vill göra så himla mycket att jag inte vet vart jag ska börja. Jag skulle vilja gå gmu, läsa någon kurs idrottspsykologi och möjligtvis utbilda mig till kiropraktor eller kanske brandman eller polis och samtidigt resa och upptäcka världen. Jag har nog alltid varit så, inte haft så mycket problem med att veta vad jag vill göra, det svåra är att veta i vilken ordning det ska göras och vad som kanske bör sorteras bort. Många väljer en väg att gå, men om det finns möjlighet till flera varför inte ta vara på situationen? Jag ska ändå leva ett visst antal år och jag är en rastlös själ, jag kommer inte klara av att ha ett och samma jobb tills det är dags för pension. Jag behöver nya erfarenheter och nya utmaningar för att inte tröttna och för att utvecklad som person.

 

Lets go

Väskan är packad och klockan är ställd, imorgon börjar jag skolan igen och jag är verkligen redo för det. Att få läsa olika ämnen jag skulle kunna läsa om på fritiden, samt att lära mig saker jag faktiskt kommer ha nytta utav. Klockan är ställd på sex imorgon, så att jag hinner förbi gymmet innan jag börjar, jag vet att jag kommer vara helt slut efter skolan ni i början, då det var ett tag sen jag tog in information på det sättet sist. Förhoppningsvis vänjer jag mig snabbt, det brukar inte vara något problem. 


Borta men hemma

 
Nu är flytten gjord och jag sitter här i mitt nya rum, jag har dock inte riktigt hunnit greppa det ännu. Det är ovant att vara utan min syster och det kommer nog att ta ett tag innan jag slutar tippa på tå här och faktiskt känner mig hemma. Jag bor ju trots allt med en(än så länge) okänd person och oavsett hur nära relation man skulle få, så slår nog inget hur man verkligen kan vara sig själv till 110% med sin familj. Men nu böjar det, det man väntat på hela livet. Att äntligen få göra något man brinner för och jag hoppas och tror verkligen att detta är rätt för mig. Det är en ny stad, nya människor och en ny utbildning, det känns som att inget kan gå fel just nu.

Dag nr.1

New year, new me, eller hur är det man brukar säga? Livet blir lite vad man gör det till, precis som en kväll ute med vännerna, allt handlar om inställning och hur man väljer och se på saker och ting. Året som gått har varit händelserikt då jag tog studenten och gjorde allt som hörde det till, samt drömde om livet efter.. som för övrigt visade sig vara lite mindre spännande än vad man kanske hade trott. Det nya året kommer för min del också bli rätt händelserikt och jag tror jag kommer att utvecklas en del som person. Jag ska börja plugga och lämnar staden jag spenderat mina nitton år i, jag är galet förväntansfull och känner att det är precis vad jag behöver just nu. Visst kommer det finnas dagar då jag kanske känner mig ensam, eftersom att jag är van att omge mig runt vänner hela dagarna. Men jag kommer vänja mig, få nya vänner och ha extra mycket tid och fokus till att plugga.


Årsresumé

JANUARI

 Blev faster till lilla Luna.

FEBRUARI

Tog ledaroskulden i walking.

 Åkte på studentkryssning och hade det galet bra.

MAJ

 Sprang The Colour Run med min fina syster.

Fick uppleva barndomsdrömmen om att gå på bal och känna sig som en prinsessa.

Dansade med Peruanska.

JUNI

Hade mösspåtagning i skolan.

Hade galet kul och blev orimligt onykter på studentskivan.

Tog studenten och var för kissnödig för att kunna ha kul på flaket.

AUGUSTI
 
Åkte till Tylösand och festade med Nordic-gänget.

SEPTEMBER

Dansade lite mer med peruanska.

OKTOBER

 Blev trött på tillvaron, så jag färgade håret rosa och tog smiley igen.
 
Fotade med Christoffer.
 
Och det var i princip allt, första delen på året var fylld utav en massa skoj, studenten och allt som hör den till var en stor del utav vardagen. Efter det har det varit relativt lugnt, kanske nödvändigt nu när jag nästa år ska starta upp ett nytt liv i en ny stad.

Jag kom in!

Två riktiga feelgood bilder får sammanfatta det här inlägget.

Lyckan är total, äntligen slipper jag sitta hemma och vänta på ett beslut utan att kunna ta mig fram i livet. Nu vet jag vad jag ska göra härnäst och det känns så j*vla bra! Dock har det varit en helomvändning från att ligga hemma och inte göra någonting annat än att träna om dagarna till att behöva söka CSN och bostad med mera. Jag är även lite nervös över hur pluggandet ska gå nu när jag varit inaktiv så pass länge, men det är en vanesak och med lite beslutsamhet tar jag mig igenom det, jag tillhör ju trots allt typen som alltid tyckt om skolan.

Never satisfied

Gaaah.. En ångestladdad vecka är på ingång, veckan då jag får reda på hur livet blir efter nyår. Besluten angående utbildningarna jag sökt ska nämligen avslöjas denna vecka och det är bara att hoppas på det bästa. Jag har haft en dålig känsla inom mig ett tag, kanske är det för att skydda mig själv från att bli besviken om jag inte kommer in eller så är jag bara en naturbegåvning på att känna av saker och ting. Enligt den kommande veckans horoskop ska jag få ett positivt beslut som kommer påverka det kommande året, så väljer jag att tro på på det så verkar ju allt vara frid och fröjd.. Men oavsett vilket beslut jag får så kommer livet få en vändning, kommer jag in måste jag starta upp ett helt nytt liv i en annan stad inom en månad i princip och kommer jag inte in har jag bestämt att jag kommer söka jobb där det finns oavsett om det innebär att jag kommer att behöva flytta till norrland. Det ska hur som helst bli slut på det oerhört oproduktiva liv jag just nu lever, jag vill bara känna att jag gör nytta om dagarna och försörja mig själv.. sen är jag nöjd.
 
 
 

Dagens tabbe

Igår var jag världens housewife och bakade bullar som den gottegris jag är. Dem blev faktiskt helt legendariska om jag får säga det själv, jag gjorde både vanilj och kanel, då jag är mer förtjust i vanilj och min syster är betuttad i kanel.  Så idag när jag ska fredagsmysa har jag så det räcker och blir över. 

Sitter för närvarande och lägger upp allt jag äger på tradera, gjorde världens tabbe tidigare idag. Hittade poseringsskor på en hemsida och tänkte fan vad billigt och klickade hem ett par innan jag hunnit uppfatta att valutan var i brittisk pund och inte amerikansk dollar.. Så det blev lite dyrare än vad jag räknade med och har jag någon gång haft misstankar om att ja är hjärndöd så bekräftades dem idag. Har dock bullar att tröstäta och det är alltid något.


Inom räckhåll

Det har gått tre steg bak denna vecka när det kommer till dieten snarare än ett steg fram, nästa vecka blir det nya tag, men bara för att komma på banan igen. Jag är lite osäker på hur jag ska göra med dieten nu när jag är ganska inställd på att tävla i maj, jag vill inte riktigt ligga på underskott då det är svårare att bygga muskler, men samtidigt vill jag ju bli mer slim och det är inte spikat att jag kommer tävla, allt beror på ekonomin. Allt kostar och just nu är det galet oklart hur jag ska få det att gå ihop, men samitidgt har det varit en dröm för mig länge och det känns som att det aldrig kommer att bli av om jag fortsätter med att skjuta upp det. Så därför har jag satt som mål att göra mitt bästa för att göra det möjligt för mig nu i maj även om det kommer innebära prostitution typ. Det känns trots allt som att dte är inom räckhåll när jag fått se två superfina tjejer göra sin debut idag(den ena ser ni längst till höger på bilden.)

Bilden är tagen från @bringawesomeback på instagram             
 

Smygstart

 
Idag smygstartade vi mitt firande med en lunch hos morfar och lite glass samt pizza hemma, vadå lagom? Jag får hoppas att jag får utlopp för all energi jag stoppat i mig på gymmet imorgon, nästa vecka är jag inte hundvakt vilket brukar resultera i att jag i princip bor på gymmet. Presenterna jag fått hittills har till majoriteten bestått av pengar vilket är guldvärt nu när jag inte får in så mycket, lite ska betalas tillbaka till min syster och sen måste aminosyror inhandlas, vill ju inte förlora mina gains liksom. 

Laid-back

Min absoluta favorit från dagens bilder. Det är svårt att stå framför kameran men det är bara att öva så att man tillslut lär sig vinklar osv. Jag har en tendens att spänna upp axlarna samt att jag lätt spänner munnen eller ler med ena sidan av ansiktet. Men det blir bättre och bättre bara jag tänker på att försöka slappna av, samt om jag gör lite grimaser mellan bilderna.

 

Uppskattning


Igår smällde jag och min syster i oss tacos och idag blev det lyxfrukost. En utav de roligare sakerna med att gå på kostschema är att man uppskattar vanlig mat på det sättet den förtjänar. Idag har jag tränat så att det värker i benen, men kul har jag haft. Det känns nästan som att de skulle behöva lite vila, men med ett nytt pass som ska släppas på måndag så finns inte tiden för det. Utan nu handlar det om att nöta tills fötterna blöder så att jag kan göra både mig själv och mina motionärer nöjda.

 
Nu sitter jag i sängen och kollar på Så mycket bättre, när jag ser det och kulturarvet dagens huvudperson för med sig så blir jag glad för att jag fått tagit del utav det. När jag gick i grundskolan så gick jag i musikklass och jag ville sjunga dåtidens hits, då Evert Taube's texter inte ansågs vara de roligaste att sjunga. Men idag är jag verkligen tacksam för att mina lärare valde att lära oss de visorna, då jag mer förstår innebörden av dess texter och värde idag. Det finns mycket med betydelse, som personer runt omkring en under ens uppväxt gjort och lärt en som man inte än förstår/vet om och kanske aldrig kommer att göra. Så det är viktigt att vara tacksam för det man kan och göra sitt bästa för att föra vidare nya lärdomar.

I've gone insane

Intervjun för högskolan är gjord och jag har behöver inte se respektabel ut för någon längre, så idag hände det. Håret blev rosa och smiley'n är på plats igen, ibland måste man älska dessa superenkla förändringarna som gör så mycket för en. Håret är dock inte helt hundra än, färgen vill inte riktigt fästa överallt, men jag ska göra ett sista försök att jämna ut det imorgon, annars får det vara. Är överlag väldigt nöjd och tiden får avgöra hur länge denna look får stanna.


Hysterisk

Nu när tillvaron är ganska grå, som den lätt blir på hösten och definitivt nu när jag inte gör något speciellt om dagarna, samt sällan träffar vänner då de har saker på annat håll, så uppmuntrar jag alltid förändring. En ny hårfärg, en nu rutin eller liknande gör mycket mer än vad man tror för tillvaron. Så just nu överväger jag om jag kanske ska återintroducera smiley'n i ansiktet, sådant är alltid kul och den anda anledningen till att jag tog ut den sist, var på grund av att jag jobbade inom restaurang. Så det var inte riktigt ett beslut från min sida, men vad gör man inte för jobben..

Bild av Cajsa Carlsson
 
Jag är som sagt oftast galet positiv när det kommer till förändringar, men när det handlar om traditioner är jag däremot helt emot förändringar, då vill jag gärna ha det som det alltid varit och vill helst inte vara med om det har förändrats. Har något skräckexempel från julafton för några år sen när min syster hade tagit med våran tomteluva till sin kille och jag blev utan. Jag blev hysterisk grät och mamma försökte trösta mig med att jag fick öppna en julklapp först, den som innehöll systemkameran jag hade önskat mig så länge. Men inte hejdade det mig, jag skrek att jag inte ville ha den fortsatte tjura ett bra tag till.. Jag skäms fortfarande lite när jag tänker tillbaka på hur jag uppförde mig och hur ledsen mamma måste blivit över min brist på tacksamhet. Men nu kan jag åtminstone vara glad över att den dramatiska sidan av mig avtagit med åren och att jag förhoppningsvis mognat något.

Redo för att göra nytta igen

Jag har helt glömt bort att uppdatera er om att jag ska få komma på intervju på högskolan jag sökt till. Programmet jag sökte är medicinsk massageterapeut, en utbildning som är väldigt svår att summera för den som inte läst om den.. men det är en bred utbildning som har med friskvård att göra och det känns verkligen som att den skulle vara rätt för mig.

Utbildningen ligger under yrkeshögskolan vilket gör att antagningsprocessen ser lite annorlunda ut. Jag har blivit kallad på en intervju och samma dag skriver man även ett prov och utifrån ett poängsystem de kommer använda sig av under de olika momenten, så tillsätter dem platserna. Jag är riktigt nervös och vet inte riktigt hur jag ska förbereda mig, jag vill verkligen göra det här då det känns som att jag stått och trampat på samma ställe allt för länge nu. Det skulle även vara skönt att få komma bort från Eskilstuna om än bara för några år och lära känna lite nya miljöer, samt människor. Och helt ärligt saknar jag att göra nytta om dagarna och lära mig nya saker, visst jobbar jag lite timmar hit och dit och har mycket tid till att utvecklas inom min egen träning, men det kan inte mäta sig med att ägna större delen av sin tid med något som kommer att leda till personlig utveckling och en ljusare framtid.

 

Vad gjorde jag ens där?

Tjena, idag tog jag tummen ur röven och gick äntligen handledarkursen för körkortet tillsammans med mami, men jag förstod helt ärligt inte vad jag gjorde där. Kändes som att all information som togs upp endast var relevant för handledaren och inte för oss som ska lära oss att köra, men de bjöd på gratis läsk och kakor så klaga för mycket tänker jag inte göra. Det är trots allt ganska skönt att ha det gjort och förhoppningsvis har jag körkort om cirka 3-4 månader om pengarna och disiplinen räcker till.

 

Första arbetspasset

Jobbade mitt absolut första pass på donken idag, allt rullade på fint och alla var verkligen hur trevliga och hjälpsamma som helst. Nästa pass är det dags för mig att lära mig kassan vilker kommer bli mer utav en utmaning, men man har en handledare med sig hela tiden så det kommer förhoppningsvis rulla på lika fint det.
 

Dagar som denna..

Har en dag då mentaliteten inte visar sin starka sida, för er som inte förstår så syftar jag på deffen. Idag har jag fuskat fy på mig, men med så många frestelser runt i kring sig blir det lätt så ibland. Men det är en sak man får träna upp, att vinna över sig själv. Har bestämt mig för att få en nystart på deffen på måndag då jag känner att den börjat stanna av och jag inte alls är lika stark i psyket längre. Jag måste se till att få en nytändning och en person jag kan kontakta varenda gång jag känner ett behov att att fuska som ska hjälpa mig att komma ihåg varför jag gör detta. Kommer även från och med måndag inte ha cheatdays fram tills sommarlovet, eller i alla fall inga planerade. Har lite svårt att sluta äta när jag väl har börjat, det är något jag måste jobba lite med.

Saknar för övrigt kickboxningen och konditionen den förde med sig.

Det går frammåt

Jag vet att jag borde blogga oftare men det känns så himla trist att göra med mobilbilder hela tiden och nu har jag tappat bort mitt minneskort.. ojdå.
Har hur som helst deffat i 5 veckor nu och bilden är kanske från vecka 1, deffen går bra och det känns väldigt skönt att jag kunnat göra mitt eget kostschema. Det blir dock svårare att tappa desto längre in man kommer på deffen och framtiden får avgöra om jag kommer behöva vända mig till någon utbildad inom området.


Slutkörd

Dagen första pass vilket var bröst & triceps rullade på helt galant men när det var dags för dansen var min kropp helt slutkörd. Var pigg i psyket osv men kroppen ville inte följa takten eller röra sig speciellt mycket alls. Blev verkligen hur besviken som helst och åkte hem efteråt och tröck i mig lite dajmglass. Man ska förstås alltid lyssna på sin kropp och däför är det superskönt att min standard vilodag ligger just på torsdagen så jag slipper att sätta in en extra för att återhämta mig.


Tidigare inlägg